En blogg från SKL

Förändra radikalt

Testa nya lösningar på dina gamla problem

Mäter vi rätt saker?

Camilla3Camilla Eriksson är handläggare på SKL och med i SKL:s projektgrupp Förändra radikalt. Hon arbetar specifikt med analys av kostnader och kvalitet inom äldreomsorgen och är väldigt nyfiken på hur projektkommunernas nya lösningar kommer att påverka uppföljning och analys av den kommunala verksamheten Här berättar hon om hur hon ser på projektets konsekvenser:

– En av förhoppningarna med Förändra radikalt är att vi ska kunna fånga upp idéer och erfarenheter som leder till ännu bättre uppföljning och analys av den kommunala verksamheten. Att vi får verktyg som på ett säkrare sätt än idag hjälper oss att bedöma att vi gör rätt saker, på rätt sätt. Kommer kommunerna att kunna fortsätta använda de rutiner och de nyckeltal som finns idag? Eller måste även de delarna förändras radikalt? Oavsett om resultatet blir nya typer av nyckeltal eller exempelvis nya metoder för uppföljning, är slutmålet detsamma: Vi ska använda våra skattepengar effektivt, samtidigt som våra brukare, kunder och invånare ska få det stöd och hjälp som de behöver och har rätt till.

Brukarna berättar
Heléne Ersson var tidigare chef för uppdragsenheten i Sundsvall, och var därigenom delaktig i ett omfattande förändringsarbete inom hemtjänstgruppen i stadsdelen Skönsmon. För att ta reda på hur verksamhetsuppföljningen kan påverkas av att verksamheten tar brukarens perspektiv bad jag Heléne berätta mer om det nya sättet att arbeta med brukarna och personalen:

– Skönsmons förändringsarbete inleddes med att personalen djupintervjuade 60 pensionärer. Syftet var att ta reda på det faktiska syftet med hemtjänsten utifrån de äldres synvinkel och behov. Efter det fick vi tänka om. Tidigare hade vi till exempel förutsatt att hög personalkontinuitet hos brukarna skulle innebära större kostnader, men det var inte sant. Tvärtom, förut gick mycket tid åt till att lära upp ny personal. Numera kan personalen sina brukare vilket gör att deras tid används mer effektiv och flexibelt, berättar Heléne.

Mätte fel saker

Projektgruppen i Skönsmon upptäckte att de kontinuerligt mätte massor av saker. Men det som var mest betydelsefullt för brukarna mätte de inte alls:
1. tiden som personalen faktiskt tillbringade hos de äldre
2. hur många olika personer som arbetade hos respektive brukare och
3. hur brukarnas hälsoutveckling påverkades av hemtjänstarbetet.

Rimligt antal nyckeltal
Projektgruppen kom så småningom fram till att det för Skönsmons del räckte med fem nyckeltal för att följa verksamheten. De nya nyckeltalen ger en bra bild av hur verksamheten mår och åt vilket håll den rör sig. Skönsmons nyckeltal handlar numera om det som är viktigast för brukarna, i kombination med bland annat antal larmningar och sjukskrivningsdagar hos personalen.
– Fem tal är rimligt för grupperna att arbeta med och genom att minimera antalet nyckeltal riskerar man inte att förlora sig i detaljer, säger Heléne.

Vill du läsa mer om Skönsmons arbete? Mer information hittar du här: http://www.sundsvall.se/Kommun-och-politik/Kvalitetskontroll-och-utveckling/Systemsynsatt-enligt-Vanguardmetoden-i-Sundsvalls-hemtjanst-Skonsmon/

 

Författare:
Kommentarer: 3
Kategori: Okategoriserade

3 Kommentarer på “Mäter vi rätt saker?”

  1. 2014-08-27 09:54
    Skrivet av
    Dan Lindqvist

    Väl valda variabler att mäta
    Mycket intressant att läsa om sättet att resonera och mäta. Bra att fånga Kunden, Personalen och begränsa mätningen till få tydliga mål. Det skulle vara intressant hur ni kopplade/harmoniserade valda mätmål till lagkrav och kommunens tillsyn? Jag tänker att ett mål är ”tid hos kund”, vilka förutsättningar ska då råda hos utföraren för att styra mot önskat värde ”tid hos kunden”?
    I mitt arbete med hemtjänstverksamheter lägger vi mycket kraft i att förtydliga vilka förutsättningar som ska råda. Att momentant lyckas kan alla, men för att ständigt lyckas nå önskat mätvärde (kvalitet) krävs att förutsättningarna underhålls. Det kan exempelvis vara krav på schemaläggningen, transport, administration, personalens insikt och kunskap, ledarskapet, etc. Där väljs de förutsättningar ut som organisationen bedömer för att nå mätmålet. Naturligtvis påverkar även SoL, kommunen krav och scorekort samt andra krav in och bör därmed harmoniseras. Hur ser det ut idag, har andra tagit efter? Tänk om det kunde bli grunden till nationella mål och därmed lika för alla, det vore inte så dumt.

    Dan Lindqvist, Moretime Ledning & Styrning

  2. 2014-08-27 17:16
    Skrivet av
    forandraradikalt

    Tack för ditt inlägg. Din fråga sätter fokus på flera viktiga komponenter som vi stött på inom Förändra radikalt.
    De nio projekten inom Förändra radikalt kan tyckas vara spretiga, men det som förenar är ökad livskvalitet för dem vi är till för, våra brukare. Oavsett projekt eller verksamhet så är ökad livskvalitet för brukaren syftet.

    Om vi då pratar mätning så är det en utmaning. Hur mäter vi ökad livskvalitet? I de nio projekten har vi sett att de nationella mätningar som finns idag kan hjälpa till att identifiera ett område en verksamhet som behöver utvecklas, men de fångar inte brukarens livskvalitet.

    Vilka förutsättningar behöver vara på plats för att varje dag nå god kvalitet i verksamheten? Det vi ser inom Förändra radikalt, liksom i andra projekt och studier som fokuserar på brukarmedverkan, är att delegerat ansvar är av största vikt. Chefer behöver delegera ansvar till den personal som möter brukaren, kunden, patienten. Det är i mötet som kvaliteten uppstår.

    Två saker förenar framgångsrika projekt inom detta område; 1. våga delegera, 2. våga tro på att brukaren själv vet bäst vad han eller hon behöver hjälp med, att ta till vara brukares erfarenheter och kunskap. Oavsett om det gäller att nå egen försörjning, ta ansvar för sin skolgång eller få möjlighet att styra över sitt eget liv. Andra faktorer behöver också vara på plats, så som tydligt ledarskap och rätt kompetens hos personalen.

    Fler kommuner och i synnerhet landsting arbetar aktivt för ökad brukarmedverkan i utformandet av sina tjänster. Lärdomarna från Förändra radikalt har övertygat oss i projektet om att vi generellt sätt i Sverige idag, behöver bli bättre på att bjuda in dem vi är till för när vi utvecklar våra kommunala verksamheter.

    När det gäller din fundering om förändrade sätt att mäta och en förändrad uppföljning kopplat till lagkrav ser vi i projektgruppen gärna att staten åter öppnar för frikommunförsök. Inom Förändra radikalt har vi stött på situationer när brukarens bästa och dagens lagrum inte riktigt är i samklang.

    SKL betonar i sitt positionspapper ”En innovationsvänlig offentlig verksamhet” (augusti 2015) att man vill ”använda s.k. försökslagstiftning för att ge legala förutsättningar för utveckling av tjänster och organisatoriska lösningar.

    Slutligen vill jag säga att vi som arbetat med Förändra radikalt inte tror att fler nationella mätningar och mått leder till att verksamheter blir mer öppna för individanpassning eller för medskapande från brukare. Fler nationella likriktare lär inte understödja nya innovativa lösningar!

  3. 2014-08-27 17:27
    Skrivet av
    Bloggen fick en fråga… | Förändra radikalt

    […] … Mot bakgrund av ett tidigare inlägg om att ”mäta rätt saker”. […]

skl logotyp